Instruktion till uppgift
Läs igenom bakgrundstexten och de två andra texterna. Tänk dig att du ska göra ett reportage om konflikterna i det forna Jugoslavien som ska vara objektivt och balanserat. Hur skulle du gå tillväga då? Finns det en sann berättelse? Hur skulle du förhålla dig till de tre olika texterna (Ivana, Jovan, Adil) du just läst? Saknar du någon typ av källor? Vilka? Vad tycker du är viktigt att tänka på om man ska analysera en konflikt?
Ge exempel på nutida händelser/situationer/företeelser där du upplever att informationen inte är balanserad.
Skriv några rader där du ger exempel från texterna och motiverar ditt svar.
Malin Gränsmark och Rebecca Dahlberg jobbade tillsammans.
SvaraRaderaFör att göra ett reportage som är objektivt om konflikten i forna Jugoslavien skulle man vara tvungen att både se på fakta om vad som har hänt och utifrån olika aspekter jämföra de olika ländernas sätt att se på händelserna.
Det finns ingen sann berättelse. Det beror helt på vilket av länderna man frågar, alla har sin egen sanning om vad som egentligen och ingen vill erkänna sitt eget lands misstag.
Man får en inblick i de tre ländernas sätt att se på det hela, men alla texter är väldigt vinklade så man skulle inte kunna använda det som fakta och grunda ett objektivt reportage på det.
Vi saknar inga källor.
Att man är mycket kritisk mot sina källor men också öppen för att ta emot de olika parternas berättelser. när det är en så invecklad händelse som den vi fick jobba med är det viktigt att ha många olika källor att hänvisa till och läsa igenom allt mycket noga, hitta det som är fakta och det som mest är känslor och åsikter.
Palestina-Israel-konflikten. Det är två parter med helt olika åsikter, skulle man fråga Israels sida skulle man få en bild av situationen, men skulle man fråga Palestinas sida skulle man få en helt annan bild.
Karin Lindström Och Tilda Sävenryd har också jobbat tillsammans.
SvaraRaderaSkulle vi göra ett reportage skulle vi kolla upp fakta från båda sidorna, vad de säger om varandra. Sedan skulle vi kolla upp vad oberörda säger om konflikten. Det finns antagligen inte någon sann historia därför måste vi ta hänsyn till vad alla har att säga. Texterna är vinklade efter deras egna sanning.
Vi saknar oberoende källor. Alltså människor som är oberoende av denna konflikt.
Som sagt är det viktigt att ta hänsyn till allas tankar och åsikter och att använda sig av oberoende människor.
USA-Irak-konflikten. Som Malin och Rebecca skrivit här ovanför är detta en konflikt med två olika parter och vi skulle antagligen få olika synvinklar på händelsen beroende på vilket land vi frågar.
Skulle jag skriva ett reportage om konflikterna i det forna Jugoslavien skulle jag försöka få tag i folk som har något att berätta, flyktingar som själva kanske var där, eller eventuellt någon som var med och stred i NATO under kriget. Men jag skulle inte nöja mig där, utan även söka upp böcker om konflikten i fråga och leta efter artiklar i tidningar och på internet. Givetvis finns det en sann berättelse, och jag skulle göra mitt bästa för att komma så nära den som möjligt, trots att det skulle vara en tuff utmaning.
SvaraRaderaTexterna vi har läst av Ivana, Jovan och Adil finner jag som föga användbara källor. Man hade kunnat använda dem till att jämföra andra källors fakta, eller statuera som exempel för att visa hur splittrade åsikter och uppfattningar de olika folkgrupperna kan ha.
Om jag hade sökt tror jag att jag funnit alla de sorters källor jag behöver.
I alla konflikter finns två eller flera parter. Det är viktigt att man ser det hela ur allas perspektiv för att kunna få en översiktlig bild.
När det kommer till saker där informationen känns obalanserad tycker jag man kan nämna vad våra partier i Sverige säger om saker och ting.
Till exempel invandringsfrågan, där de etablerade Sverigedemokraterna ofta beskriver situationen på ett annat sätt än de flesta andra.
om jag skulle göra ett reportage hade även jag samlat information ifrån båda parterna. men även försökt hitta utomstående parter för att se hur de ser på saken. som Tilda och Karin skriver är det viktigt att låta båda sidorna få berätta sin version av händelsen/händelserna. det man måste ha i åtanke är att alla har sin historia och det leder givetvis till att man vinklar händelser på olika sätt, till sin egen fördel. dock tycker jag att man bör tänka på att även oberoende parter är subjektiva beroende på vilken sida de känner att de gillar bäst eller har mest gemensamt med. sen tror jag att det sistnämnda även påverkar en som skribent/journalist. jag har svårt att se att man kan vara objektiv då man oftast har sin egen åsikt och uppfattningsbild. om man tar vem som startade första världskriget som ett exempel så hade nog inte alla skrivit samma sak om vad som var den avgörande faktorn till att kriget bröt ut. detta på grund utav att vi alla, journalist eller ej, redan har skaffat oss en åsikt.
SvaraRaderaFör att göra ett helt objektivt reportage om konflikterna i det forna Jugoslavien skulle jag förmodligen bara kunna använda mig av rent bekräftad fakta som faktiskt går att bevisa, och istället låta läsaren göra sin egen bedömning av vem som har rätt och vem som har fel för jag går under åsikten att i princip allting vinklas hit eller dit. Det har vi varit med om sedan barnsben när fröken förhörde oss för små hyss, och det sker fortfarande i både mindre och större skalor. Men skulle det vara ett klockrent reportage hade det förmodligen varit en fördel om jag haft personliga historier och dylikt också, men då börjar man direkt att gå på den där sköra linan och det blir lätt vinklat, men det kanske helt enkelt bara är viktigt att människor från alla parter får chansen att säga sitt, hur mycket det än är, för censurering är också en form av vinkling. Men kort och gott, väger man in folks åsikter och berättelser och tar steg från ren fakta så blir det inte helt objektivt men även känslan folk har fått från händelserna kanske är bidragande för allt kan inte mätas med siffror.
SvaraRaderaDet är enligt mig självklart att det finns en sann berättelse, även om det är i princip omöjligt för oss att ta reda på den då vi måste få reda på vartenda litet skeende i händelseförloppet och all fakta även om den kanske inte ens existerar - och allt mindre existerar ovinklad. Sedan är frågan om det går att dra en ”sann” slutsats om vem som har rätt eller vem som har fel även om man har allt det här, då alla parter förmodligen har sina poänger och det i slutändan bara handlar om vilken etik och moral individen som drar slutsatsen har och när vi kommer så långt finns det varken något rätt eller något fel, då det är tillverkat av människan och helt upp till personen själv.
Jovans, Adil och Ivanas texter går knappast att använda som källor för just problemet. De går att visa upp dem som exempel för splittringen i frågan, precis som Gustav Ekelund sade, men skall man bilda en åsikt eller försöka få någon form av insikt vet jag inte riktigt om det är de texterna man skall vända sig till från första början. Visst visas det från alla sidor, men det är också förvrängt och man skall nog ha en liten hum om vad alla processer i hjärnan bildar en åsikt om innan man börjar läsa andras åsikter och påverkas av dem. Jag förmodar att oberoende källor saknas i häftet vi fick, men jag förmodar också, eller jag utgår nästan ifrån att det jag skulle vela ha finns på Internet och i böcker och är man inte helt dum i huvudet och någorlunda (vilket i min värld betyder ”extremt” på lärarspråk) källkritisk kan man förmodligen skilja på vad som går att använda sig av och vad som är ren rappakalja.
Jag tror att det är viktigt att först läsa all bekräftad fakta innan man hoppar på och ältar folks känsloargument för det kan nog vinkla en mer än man tror.
I princip alla händelser ger oss obalanserad information. Vår media är verkligen inte särskilt objektiv i alla lägen, någon har redan nämnt den men jag tänker främst på Israel/Palestina-konflikten. Men för att inte vara så tråkig så drar jag till med egna exempel. Den Amerikanska valrörelsen exempelvis, i synnerhet tidigare i år, då den republikanske presidentkandidaten Ron Paul fick mycket mindre utrymme i svensk media (och i Amerikansk för den delen) än han förmodligen hade fått om den varit ovinklad, det gick ju trots allt rätt bra för honom. Sedan tänker jag också på kontroversiella frågor: droger, aktiv dödshjälp, prostitution och dylikt. Jag är ingen dödsknarkarnazist men jag skulle gärna se en mer balanserad bild, när kritik inte får föras fram kan vi inte heller utvecklas, detta blir väldigt klart när man ser SVT-debatt till exempel.
/Daniel Turfors
Skulle jag göra ett reportage skulle jag försöka få fram fakta från båda sidor, både i helhet sen även från personer som är med i konflikten och personer som inte är med i konflikten men som påverkas av den. Det är alltid svårt att få fram en sann berättelse då alla uppfattar saker på olika sätt och då blir det olika berättelser beroende på hur man upplever det. Detta märks tydligt i de tre olika berättelserna vi läste, då alla har väldigt olika historier.
SvaraRaderaJag håller med Kajsa och Tilda när det gäller källorna, jag saknar källor från personer som är oberoende av konflikten. Det som är viktigt att komma ihåg när man ska analysera en konflikt är att se det från olika synpunkter både från personer i konflikten men även från personer som inte är delaktiga i konflikten men som fortfarande påverkas.
Ett exempel på en nutida konflikt är den i Syrien, beroende på vilken sida i konflikten skulle historierna skilja sig oerhört mycket.
Skriven av Pamela Nylander och Emma Eliasson.
SvaraRaderaDet verkar till synes omöjligt att göra ett objektivt och ballanserat reportage, inte bara utifrån dessa texter utan över huvud taget. Precis som Hedvig skrev har de flesta redan bildat en åsikt, beroende på till vilket land denne känner tillhörighet. Självklart är det relativt enkelt att ta reda på “ren” fakta - ex hur Jugoslavien var uppdelat geografiskt - men i frågan om vem som gjorde vad och vilka man bör skuldbelägga är det, som sagt, väldigt svårt.
Även om texthäftet anger en rad källor, finns det fortfarande ingen information om vem som har skrivit vad eller hur pålitliga dessa källor är. Nationalister? Kommunister? Religiös tro? En mycket mer grundläggande utvärdering av källorna skulle uppskattats från en reporters synvinkel, då källorna avgör trovärdigheten i hela reportaget.
Gällande den sanna berättelser är det tveksamt om den ens existerar och att berätta den från ett objektivt perspektiv går inte. Åter igen p.g.a bristen på trovärdiga källor. Det faktum att ungdomarna i häftet är fiktiva gör inte saken bättre, det blir däremot ännu en anledning till att kritisera texternas trovärdighet. Ivanas, Jovans och Adils berättelser kan över huvud taget inte betraktas som relevanta, då de är så vinklade som en text kan bli.
Att kunna skilja på rapakalja och fakta, som Daniel uttrycker det, behöver inte alls vara så lekande lätt. Även om en viss text till synes verkar i sin ordning, vet en fortfarande inte om författaren tagit emot mutor (av ex. rika politiker, nationalister eller bara extremister) i utbyte mot att hålla viss fakta inofficiell, lägga till uppdiktad fakta o.s.v. Om texten är korrumperad eller ej är svårt att veta och ett rejält kontaktnät runt om i världen lär behövas för att ta reda på sanningen.
För att sammanfatta det hela, samt se på det som Tilda, Karin och Rebecca G skriver om att en oberoende källa saknas i häftet - det finns med stor sannolikhet ingen helt fördomsfri, neutral, renodlad oberoende källa att hänvisa till.
Skrivet av Isabella Håkansson och Julia Kvarnbäck
SvaraRaderaPå grund av att texterna speglas från tre olika nationaliteter, får vi reda på konflikten utifrån tre olika perspektiv. Detta gör att ingen av dem är objektiva, utan snarare motsatsen, subjektiva. Vilket gör att det är ytterst viktigt att man tittar på de mest avgörande faktorerna, som i många fall är gemensamma. I princip innehåller alla berättelserna samma bidragande orsak till varför konflikterna uppståt, skillnaden är dock att de kommer från tre olika nationalitet. Man kan inte påstå att dessa händelser är falska, det finns inget facit till vad som är rätt eller fel, då varje sanning är olika beroende på vem man frågar. Detta är något som man måste ta hänsyn till när man skall skriva ett objektivt reportage.
De texterna har gemensamt är att oavsett vilken nationalitet man tillhör, så vill man uppnå självständighet och inte leva i förtryck av någon annan. Alla vill ha sitt självständiga land, och låta de andra nationaliteterna få leva som minoritet och troligtvis i förtryck. Detta säger ju sig självt, varför skulle man acceptera något som inte gynnar sitt egna folk. Istället för att arbeta tillsammans för ett enigt land, är de envisa och jobbar mot varandra för att endast låta sin egna nationalitet styra. Detta är något som förekommer i vilken situation som helst. Varför ska man gynna någon annan än sig ”själv”? Detta sker i både värdsliga händelser och i vardagssituationer. Ett konkret exempel är konflikten om hur vidare man skall få fortsätta fiska torsk i Östersjön. Torsken är utrotningshotad, men samtidigt är de en stor inkomstkälla för många, så varför sluta fiska när det gynnar än själv? Ett exempel om detta från själva texten är ”Där serber bor är Serbien” står det ”Aldrig mer skulle vi tillåta kroatiskt självständighetssrävanden att splittra vårt folk.” Båda nationerna slåss för samma sak, men sätter sig inte in i motsatta situation. Detta är en av de saker man skulle ta upp i reportaget, då man inte kan ifrågasätta händelserna, då de är ett historiskt faktum. Vi tycker då, att om man ska analysera en konflikt, ska man bygga sina text på sakpåstående, det vill säga fakta, och inte på värdesatser, som är rent subjektivt. För att få ytterligare rättvis bedömning av konflikten behöver även fler källor, gärna förstahandskällor, då dessa är sekundära källor m.m. Dessa tre texter vi fått arbeta med är främst byggda på värdesatser, men för att få fram ett reportage som är både objektivt och balanserat, måste man finna sakpåståendena.
Om jag skulle skriva ett reportage om konflikten i forna Jugoslavien, skulle jag söka upp fakta ur olika perspektiv. Kolla igenom tidningsartiklar, böcker och även på nätet för att jämföra. Bara för att det står på ett ställe behöver inte det betyda att det stämmer, så det är viktigt att se ur olika perspektiv. Men jag skulle inte nöja mig med det utan jag skulle även prata med människor som upplever konflikten, och då inte bara från en sida utan från alla. Sedan skulle jag ta kontakt med någon utomstående som inte är på någons sida och höra vad den personen har för uppfattning av konflikten.
SvaraRaderaSjälvklart finns det en sann berättelse bakom konflikten, bara att dom har tolkat det till sin fördel. De som är med i konflikten kolla endast på vad dom för emot sig och inte på vad dom gör mot andra. Därför kan det vara svårt att få en förståelse för vad som är sanningen i berättelsen. Men att det finns en sanning i det hela är jag övertygad om.
De tre olika texterna är som sagt väldigt vinklade till sina egna fördelar, och talar inte om helheten i konflikten utan begränsar sig bara till deras egna uppfattningar och tycken i konflikten.
Det går inte att använda som fakta men man kan absolut jämföra med andra texter.
Men det saknas källor från utomstående personer, som tidigare blivit sagt.
När man tänker på nutida konflikter, får jag som många andra upp israel-palestina konflikten på hjärnan. Men det pågår även en oljekonflikt mellan Sydsudan och Sudan. Där det också skrivs väldigt många artiklar bland annat, men man vet heller inte här vad man kan lite och vad man inte kan lite på eftersom att allt är väldigt vinklade efter den ena sidan.